Uppsatsen handlar om hur förskollÀrare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lÀrande i förskollan. Fem förskollÀrare blev intervjuade till studien. Denna studie Àr genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollÀrarna anser att det Àr viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan..

Bakgrund: NÀrstÄendes nÀrvaro har betydelse för omvÄrdnadskvaliteten och dÀrför Àr samarbetet mellan dem och vÄrdpersonalen betydelsefullt. NÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden behöver beskrivas dÄ insikt i nÀrstÄendes livsvÀrld Àr avgörande nÀr vÄrden ska formges tillsammans med dem. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av den palliativa vÄrden. Metod: Genom en systematisk litteraturstudie utgÄende frÄn Cinahl, PubMed och PsycInfo identifierades 24 kvalitetsgranskade artiklar som analyserades. Resultat: Sex teman framkom i form av NÀrstÄendes erfarenheter av mottagen omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av pÄfrestningar, NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdtagarens omvÄrdnad, NÀrstÄendes erfarenheter av kommunikation med vÄrdpersonal, NÀrstÄendes erfarenheter av information frÄn vÄrdpersonal och NÀrstÄendes erfarenheter av vÄrdpersonal.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter Àr en vanlig behandlig vid olika problem med urinvÀgarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehÄllsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos mÀnniskor som levt med kvarvarande kateter under en lÀngre tid. Vi har sett att bristen pÄ kunskap om dessa mÀnniskors erfarenheter och livsvÀrld Àr ett omvÄrdnadsproblem som kan innebÀra ett lidande för dessa mÀnniskor. Huvudresultaten Àr att livet med kateter kan ge erfarenheter av bÄde negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och Àr frÀmst av vardaglig karaktÀr.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjÀrnskada (THS). UtifrÄn syftet formulerades tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information frÄn vÄrdpersonal? Hur kan vÄrdpersonal hjÀlpa nÀrstÄende att kÀnna vÀlbefinnande? Studien baserades pÄ 22 vetenskapliga artiklar. NÀrstÄendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförÀndringar i relationen och kÀnde oro, stress, Ängest, ilska, och missbelÄtenhet. NÀrstÄendes erfarenheter av informationen var att den var bristfÀllig, inadekvat samt svÄrförstÄelig.

Ett stort antal personer insjuknar varje Är i kranskÀrlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bÀsta stöd och arbeta pÄ ett personcentrerat sÀtt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie vilken grundades pÄ tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanstÀlldes.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgÄtt frÄn ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och pÄ fritiden. Eleverna gÄr i femte klass och Àr 11-12 Är gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan fÄr möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter frÄn fritiden och hur detta i sÄ fall synliggörs. Vi har ocksÄ undersökt om de ges tillfÀlle att anvÀnda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Studiens syfte var att belysa nÄgra professionellas inom skola, socialtjÀnst och sjukvÄrd erfarenheter i möte med personer med sjÀlvskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer. VÄra frÄgestÀllningar var, hur beskriver de professionella sjÀlvskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med sjÀlvskadebeteende, vilka tankar och kÀnslor vÀcker sjÀlvskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla Äldrar med sjÀlvskadebeteende, bÄde tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av sjÀlvskadebeteende Àr cutting och att personer med sjÀlvskadebeteende ofta har upplevt nÄgot traumatiskt i sin barndom, ofta har de Àven dÄlig sjÀlvbild och lÄg sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka positiva effekter en pedagogisk spÄrkmiljö med utgÄngspunkt i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge samt att undersöka hur verksamma pedagoger och lÀrare i grundskolans tidiga Är tar tillvara pÄ detta.Vi hoppas att vi med denna uppsats kan lyfta fram den positiva effekt ett pedagogiskt arbete grundat i elevers sociala och kulturella erfarenheter och förutsÀttningar kan ge..

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Projekt Àr idag en populÀr arbetsform. Att se projekt som en avgrÀnsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvÀrdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbÀttra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvÀrderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrÀdare framhöll vikten av att lÀra av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvÀrdering.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.